Studentmössor Och Självmord

hur tänkte vägverket i katrineholm när de lagade grusvägen ut mot mitt barndomshem och paradis? för en mopedist är vägen helt livsfarlig. att åka där är att frivilligt begå självmord. säger inte att jag åker moppe............
är förövrigt inte alls ledsen att jag inte uppdaterat bloggen i sommar. det är en naturlig reaktion på livets kretslopp, för att uttrycka mig vetenskapligt okänslig.
det här har varit kanske den tråkigaste sommaren sen jag fyllde tretton år, men desto roligare ska det bli att börja plugget igen. att få tillbaka alla rutiner. sätta upp mål. börja om. göra om, göra rätt.
i sommar har jag lärt mig vad distansförhållande innebär. marcus har jobbat må-fre hela sommaren, med undantag då vi var på festival i borlänge ihop med 49998 andra puckon. det har varit skitsvårt och asjobbigt men we're still going strong. stronger.
ikväll kommer pappa hem från england efter att ha varit där i två veckor. han ska bjuda familjen på vår favvokrog, pärlan. jag ska äta något flottigt.
på onsdag börjar jag skolan igen. då börjar mitt nya liv. mitt liv som farmor & farfar-löst barnbarn. mitt liv som sund. mitt liv som vuxen. jag ska skaffa gymkort, börja övningsköra och lära mig kompa mig själv på piano - ännu bättre än vad jag redan kan. det här ska bli kul; riktigt kul. om mindre än ett år ska jag springa ut från rytmus med studentmössan åt rätt håll (precis som här, 2.30 in i videon, ascool), snyggare och fullare än någonsin.. om vi inte redan dött på nyårsafton 2012.
:))

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0